Han reste sig från stolen och hämtade ännu en kopp kaffe, en av sista innan bryggaren skulle bytas ut mot en kaffemaskin.
Han stirrade på den lilla pappersbiten som fortfarande – efter flera timmars funderingar – var lika vit som förut. Pennan ville inte. Hjärnan ville inte.
Känslan var bekant.
Men han visste också att det bara var en tidsfråga innan det skulle rinna till igen. Lyckligtvis.
