Bröllopsdag

…det 19:e i ordningen. Och en av de minst firade (vänta bara tills nästa år)
Men jag är glad och lycklig över min Birgitta.

PS: Jag fick en present i år, ett spett. Det ni!

Tandfunderingar

Min son håller just på att byta garnityr. Vissa tänder lossnar, andra växer fram.Nu ikväll när vi hjälptes åt med tandborstningen stannade han plötsligt upp och titade upp mot min mun:

”Pappa håller du också på att tappa tanden”?

Lite förskräckt tittade jag mig i spegeln. Har tandlossningen redan kommit, vid 44 års ålder?

Han pekade på min ena framtand. Phu. Jättesned. Men så har det varit sen jag var i hans ålder.

”Min bästa dag”

Min son har ett fantastiskt uttryck för när allt går hans väg. ”Det här är min bästa dag”.
När han konstaterar det, värmer det ett fadershjärta. Då vet man att han är lycklig ända in i hjärteroten.

I går hände det igen.

”Det här är min bästa dag”.

Vad hade hänt? Jo, han hade värmt en voffla i mickron och den blev alldeles lagomt varm. Tänk att kunna vara nöjd så enkelt. Vilken tillgång i livet.

Kändissamtal

Min son ville inte se melodifestivalen i går. Han ville hellre öva upp färdigheterna i Playstation, och vi hade inte hjärta att tvinga honom se ”I love Europe”.

Men när det var Amy Diamonds låt gjorde vi ett försök. ”Lukas” skynda dig, det är Amy Diamond…”

Varvid sonen lägger ifrån sig PS-reglagen och går mot telefonen: ”Ok, jag tar det här uppe…”

Det är självförtroende.

Kombinationsproblem

Frun har köpt en elgitarr med förstärkare.
Sonen vaknar tidigt och vill snabbt ha nåt att göra.

Det är ingen bra kombination.

Storm, sol och vuxenvärlden

Just tillbaka från några härliga dagar i Årefjällen. Det är långt dit, men härligt när man väl är på plats.

Dagar av storm (gissa om det blåste), puttinyttiga stadskärnor (Åre centrum känns på låtsas, fast på ett småtrevligt sätt), riktig vinter (det var minsann ingen snöbrist) och en tråkig påminnelse om att vuxenvärlden är komplicerad.

Bilden är från Åreskutan, dan efter stormen. Härligt är bara förnamnet. Och den snygga tjejen på bilden är min fru.

Frun på nya äventyr

Min fru och två kompisar var och mätte älven ikväll.
Hon ska visst mäta älven varje månad, enligt nån Dalcrozemetod eller vaddetnuär. Borde jag vara orolig?

En dag att längta till

Sonen var alldeles till sig i går. Han såg verkligen fram emot vad vi skulle äta lite senare:

”Jaaaa, musslor, musslor, musslor….”

Men sen tystnade han för ett ögonblick innan han kom på att han kanske sagt lite fel i sin iver:

”Semlor, semlor, semlor…”
 

Lyckligt lottad

Såg ”Hasses brorsas låtsasyrras kompis” på SVT alldeles nyss. Om normala familjekonstellationer som nuförtiden kan vara ganska så krångliga. 7 av 10 som varit inne på deras sajt hade föräldrar som var skilda.

Vad lyckligt lottad man är, att få ha växt upp med samma mamma och pappa och i en familj som varit mestadels harmonisk. Jag ska göra allt jag kan för att våra barn ska få vara lika lyckligt lottade… (det har ju gått skapligt hittills. Inne på 19:e året)

Nano

Min fru fick en iPod Nano i julklapp. En som kan spela musik, podsändningar, video och visa bilder.
Men hennes egen användning av den lilla manicken har kantrat till en enda sak.

”Dom är borta!” utbrast hon alldeles nyss.

Bekymrat började hon klicka sig igenom menyerna.

”Oh…där var de. Under tillbehör”.

Världens dyraste spelare av små extratillbehörsspel (vet inte ens om hon hört en hel låt än. Men hon har ett bra high-score…)